Visar inlägg med etikett tanto. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tanto. Visa alla inlägg

onsdag 23 december 2015

Julen startad

Det har varit lite motigt idag som det är så här en dag före.
Alla vuxna är lite smårisiga och trötta men så här långt komna är det bara att lägga i en sista växel och göra det bästa av läget.

Det blev en bra start på @ Von Bysings Café. Vi mötte mina föräldrar där för en enkel middag och det var lika trevligt som alltid.
Allt var stängt och låst när vi kom, trots att vi bokat bord, men det var bara att banka hårt på dörren så kom Farton och öppnade.
Allt var hipp som happ och såklart helt perfekt.
Farton tog en bild på hela gänget men alla barnen, svärmor och mina föräldrar. En riktig creepy och på alla sätt bra familjebild.

söndag 13 december 2015

Äventyrsparken, storstädning, fika på hembygdsföreningen och graffiti på Årstabron #sthlmlife

Årstabron, I love it.


Söndag tredje advent. Tack och lov ordnar skolan firande tidigt imorgon bitti vilket gör att jag och Helene kunde strunta i det. Ungarna sa heller inget. De vet nog inte riktigt hur det "ska" vara. Vilket ju också beror på oss vuxna och det är ju helt i sin ordning.

Vi satte upp två mål för den här dagen och klarade båda:

1. Gå ut med barnen innan det blir mörkt.

2. Städa hela lägenheten.

Det gick som smort. Vi åt brunch hemma och drog iväg över Årstabron till Äventyrsparken. Luften var hög och klar och vad hände på vågen? Det snöade! Det passade ju perfekt. Ungarna var på toppenhumör, i väskan fanns varm choklad och apelsiner och det blev utelek i ett par timmar innan vi drog till Ekermanska gården i Tantos utkant och drog en fika med dopp.

På väg tillbaka över bron fotograferade jag graffiti och tänkte på Johan och Mattias från Farsta.

PS. Det var ett schackdrag att vara ute först och städa sedan. Barnen hjälpte till bättre än vanligt när det blev dags att städa. DS

Finsk och Pengas.

Mader och Keps.

JNR och Wols.

Mader.

VWK.

Finsk.

Möhfla.

Its.

Fla och Bas.

Huset som skymtar till vänster, där bor vi.

lördag 6 december 2014

Det är skillnad på skyskrapor och skyskrapor

En skyskrapa är ett hus som är så högt att det nuddar himlen. Svinhögt alltså. Ett hus som sticker upp högt över majoriteten av de övriga.
Så är det inte i Stockholm. Här är en samtida definition någonstans runt 17 våningar. Allt högre är skyskrapa, typ.
Jag bor i det här huset, 13 våningar högt. Fyra till och det skulle vara en skyskrapa enligt Stockholmsmått.
Om det stod på en åker skulle det förmodligen upplevas så, nu står det bland flera andra lika höga hus i en sluttning och intrycket blir mindre massivt.
Oavsett höjd älskar jag detta kvarter:  Bananhusen i Tanto.

söndag 22 december 2013

Reglerna medmänniska, följ r e g l e r n a för satan

Det finns ett gym i vår bostadsrättsförening. Jag brukar träna där. Precis som i alla andra gym finns en skogräns. Man får alltså inte ha på sig smutsiga ytterskor i träningsrummet. Det är en rimlig regel som jag gärna håller mig till. Eftersom jag ofta springer en runda ute först har jag ställt ett par gamla inneskor i gymmet som jag brukar hoppa i för att inte smutsa ner. Skorna står i hallen utanför gymsalen, på en skohylla.
Det sitter visserligen en liten lapp i gymmet som uppmanar alla besökare att ta med sig alla tillhörigheter när man går därifrån, men vaddå. Det är väl inte så farligt om man lämnar ett par inneskor på skohyllan jämfört med att gå in och träna med uteskor?
Eller barfota?

Alla håller inte med. För vissa är r e g l e r något av det viktigaste som finns oavsett innebörd.

Se bara vad någon av mina medtränare roat sig med när hen fick se mina kvarlämnade skor stå där på hyllan och utgöra ett hot mot r e g l e r n a.

Det var så många knutar att jag fick skära isär skorna med en nyckel.




Soundtrack

@a_jennische

fredag 24 maj 2013

Tog det lugnt aka Gick och handlade med Piff och Puff

Vissa gånger överträffar man sig själv i konsten att vara förälder. Det är värt att påpeka för oftast är det tvärtom. I dag tog jag med mig båda knattarna för att handla mat (före lunch dessutom) och allt gick tamejfan helt perfekt. En i vagn, en på gåcykel och i affären uppstod bara två tillfällen då jag kände irritationen börja bubbla. Men det blev aldrig mer än bubbel, det var det som var grejen. Jag behöll lugnet och mina skillz i konsten att avleda gjorde sig påminda alldeles av sig själva. Inget utbrott vid kassan, inget slagsmål om den lilla vagnen utan flagga (det finns bara en och det är självklart den båda tvillingarna vill köra) och på väg hem bröt ingen ihop av hunger.
(Hade säkrat med stödbanan som givetvis kom till användning).

Ungarna var så glada och nöjda att de föreslog att vi skulle gå till en park innan vi gick hem igen. Eftersom det här var perfect dad moment sa jag vänligt men bestämt nej, vilket mottogs med acceptans. Om jag hade sagt ja hade hungerbrytet inträffat i samma stund vi nått målet och jag hade svurit som helvete när vi äntligen kommit hem över att frysvarorna typ blivit sabbade.
Dessutom är ju Lilltjonk inte hundra procent frisk.

Sammanfattning: Jag gjorde rätt och det gick lätt. Det är inte ofta det är så. Sjukt skönt när det väl händer.

@a_jennische

Location:Flintbacken Zoo,Stockholm,Sverige

onsdag 3 april 2013

Påskhelgen (förlängd) i tio bilder




Lilltjonk började med att vara sjuk men allt vände i och med Kåvepenin och en viss telefon.



När kraften återvänt åkte Lilltjonk och jag ikapp resten av familjen som redan landat i Smauland @ Residence of Gunsan.



Det är lååååååångt dit.




Först tåg och sedan fucking buss också. Bilarna åt vi upp.



Väl framme klippte jag ner ett äppelträd och försökte att njuta så mycket som möjligt av snålsolen. Ungarna lekte järnet.



Trots det blev det ingen som helst ordning på nätterna.



Som sagt.



Fast Rottnen bjöd till ändå. På både sand och sol.



Och ett helt lekrum, som bara är lekrum, är ju fantastiskt.



Mormor Gunsan tackade vi för några dagars gästfrihet genom att bjuda på riktiga mördarbaciller från förskolan. Sorry.



Sedan drog vi hem till Ståkkhålm igen. Stortjonk höll småsyskonen i schack.



Typ nästan i alla fall.



Inget varar ju för evigt.



Men hem kom vi. Fast middag orkade ingen göra. Tanto pizzeria har för övrigt öppet 365 dagar om året. That's hard working pizzabagare.

@a_jennische

- Posted using BlogPress from my iPhone