Svimfärdig beställer jag in pizza till barnen #blogg100

 

De är sjukt starka inne på crossfit-stället. Inte alls som jag. 

Har du känt sådär någon gång att du är igång som vanligt men plötsligt drabbas av en sådan akut trötthet att du blir orolig? Energinivån går från 45 procent till 1 på en gång, för att dra en mobiltelefonliknelse. 

Jag drabbades av det idag. Jag höll högt tempo på jobbet, babblade med Clarence som vanligt, slog ihop datorn och drog för att hämta ungarna. Jag cyklade hem. Som vanligt. 

När jag fått med mig barnen ut från skolan var jag fortfarande vid god vigör men inte sugen på att laga middag. (Jag verkligen avskyr det för tillfället eftersom mina smaklökar säger allt är trist. Barnens smaklökar hjälper heller inte till kan sägas).

Nåväl. Vi tog sikte på lokala pizzerian. Jag parkerade cykeln, gick in och beställde. Barnen var pepp och hungriga och allt kändes fint och bra. Då plötsligt. När jag satt mig ner vid bordet var det som om någon drog ur proppen och tömde mig på blod. 

Det var ganska obehagligt. 

Jag halsade en läsk för att inte tappa det helt. Sedan kändes det lite bättre.  När pizzan kom in åt jag upp hela bara för att vara på den säkra sidan. 

Efteråt maten gick vi hem i lugnt takt (via en park) och jag var inte lika svajig längre. Kvällsbestyren gick också okej. Jag löste halva Kurt quo vadis? för barnen och den var så kul att jag fnissade högt på några ställen. 

Sedan slog det till igen. Jag blev svimfärdig trots att jag bara suttit på en stol en lång stund. 

Nu när jag skriver det här sitter jag kvar på stolen och det känns bättre igen. 

Det är som om energinivåerna åker berg- och dalbana. 

Tack och lov är det snart semester. Jag tänker att det inte kan göra saken värre.