#dpsommarfest — Här är bilderna

Det var sommarfest på jobbet i går. Den fortsatte mycket längre än så här för vissa (hemma hos Eldsvådan i Svedmyra för övrigt) men själv bangade jag ur i sista stund. Det är jag glad för i dag. Jag kan inte hantera efterfest/fortsättningsfest på annat sätt än att skicka mig själv till
Oblivion. Med tanke på att jag var tvungen att handla födelsedagspresenter i city före lunch i dag gjorde jag rätt som höll mig på mattan.

# I lördag 15 juni inleds min nio och en halv vecka långa ledighet. I can't believe it's true. I morgon ska jag frakta möbler och cyklar till torpet.

# På måndag åker vi dit hela ligan. Då inleds sommarens rapporter på #torplife officiellt.

# Sista jobbveckan präglades av ett långt fullmäktigemöte där Förbifart Stockholm var i fokus, parkeringspolitik och stadsplanering samt Debaser Slussen. Ett värdigt avslut.

@a_jennische

Stans trevligaste redaktion

Så här skriver Oliver Carrá på Twitter i dag. Han är före detta pressekreterare hos Moderaterna i Stockholms stadshus och nu detsamma hos Tele2 Sverige.

Det är inget dåligt omdöme. Även om det har föga med själva journalistiken att göra så är det självklart bra om den egna redaktionen uppfattas som glad.

Jag vet av egen erfarenhet att vår redaktion är en jämförelsevis glad en. Här är högt i tak. Galna idéer och kreativitet uppmuntras och som enskild reporter har man stort inflytande över slutprodukten.

Jag är övertygad om att det är vinnande koncept. Jag har tidigare arbetat på flera redaktioner där det alltid finns ett osynligt "lock" över allas huvuden som inverkar hämmande. Inte minst på humöret och arbetslusten.

Peppen på jobbet kommer ju och går var man än är men nog fan är det värre att ta sig ur den om man har en deppig arbetsmiljö omkring sig.
Grejen som gör vår redaktion speciell (och glad) är att den består av chosefria personer. Alla tar jobbet på stort allvar men är ändå trevliga och öppna mot varandra.

Oj vad de ser omedvetna ut

Undertecknad till vänster och kollega Per Brandt tog en lunchprommis i dag minsann. Det har nästan blivit en vana och jag kan lika ärligt som gubbigt säga att det inverkar gott på både humör och arbetsförmåga.
I dag sken solen, förnimmelsen av vårvärme var bitvis stark och jag och Per hann beta av flera värdefulla punkter på den oskrivna dagordningen.
Jag lägger en hyfsad arbetsvecka bakom mig nu. Jag har äntligen (ÄNTLIGEN!) fått ur mig det långa (med våra mått mätt) reportage om hemlöshet som varit på gång en längre tid och artikeln om byggbranschens kritik av Stockholms markpriser blev faktiskt riktigt bra.
Några lättsamheten har jag också hunnit med. En fantastisk sak om sladdar finns tills exempel att läsa i en lokaltidning nära dig inom kort (läs imorgon).
@a_jennische

Tidning på gång

Torsdag är deadline-dag. Det är nu vi skickar tidningarna till tryckeriet. Imorgon kommer de första ut i ställen på stan och på lördag dimper de ner i brevlådan hos stockholmarna i innerstan och närsöderförort.

Det är alltid dagar med mycket att göra. Hur bra planeringen än varit brukar det alltid hända något som gör att det skapas stress. Ofta positiv, ibland dålig.

Min vecka har präglats av vab och jobb några få timmar i taget och jag kom till jobbet idag med stor osäkerhet kring en artikel som är en av de viktigare i en av tidningarna. Det löste sig med en kombination av tur och skicklighet.

En av de roliga bitarna med att vara på en liten redaktion är att man lättare får en känsla av skapa tidning tillsammans än vad man får på en stor redaktion.

Imorgon drar jag till Liljeholmen och träffar en snubbe som jag tror det snart kommer att snackas om långt utanför stadsdelen.

@a_jennische