Jaha och så var man 38 #blogg100

 

Det gick fort tiden mellan 28 och nu. Det är brukligt att säga så. 

Och det känns som sant när jag sitter och nattar barn vid ungefär samma tid som jag gjort de senaste sju åren. De senaste sju åren har varit helt fantastiskt innehållsrika men eftersom upplägget varit i stort sett detsamma hela tiden känns det som att tiden gått fort. Som att jag är yngre än vad jag egentligen är alltså. 

Och det är ju en bra känsla. Det motsatta är värre. 

 

Barnen och Helene hade gjort så fint i morse. Pyntat och bakat. Det blev muffins med grädde och bär. En stor grej. Det är inte så jävla lätt att få till pynt och bak i det här hemmet. Jag känner mig firad på bästa sätt. 

Nu är jag lika gammal som Stoffes pappa var när vi grabbar var 15-16 år. Stoffes pappa var en lite coolare pappa än många andras men han var otvivelaktigt gammal. En pappa. En gubbe alltså. 

Det är okej ändå. Man är ju tvungen att spela med det man har liksom. 

"Det är bara att gilla läget" som svärmor säger. "Det blir värre med åren" säger hon också så det är bara att GILLA läget med 38. Herre ogud, siffrorna hade ju kunnat vara de omvända. 83. Det slog mig i morse att det skulle ju vara helt fantastiskt att få fylla 83 och bli firad på samma sätt som idag, fast 45 år senare. Med fru och alla tre barn. Hoppas att jag får vara med om det också.