tisdag 24 mars 2015

Varför är det så synd om Mittmedia?

Jag undrar mycket över det. Varför är det så synd om mediajätten Mittmedia och deras tidningar (Dala-Demokraten, Arbetarbladet, Sundsvalls Tidning med flera)?

AnnaKarin Lith, redaktionell chef på Mittmedia, är irriterad. Hon anser att Sveriges Radio snor nyheter och läkare i och med SR:s satsning på lokala webbnyheter. Lith verkar också vara förbannad på utvecklingen i mediabranschen i stort. Tro fan det, det går ju inte längre att tjäna pengar per automatik genom att ge ut en lokaltidning. 

I det senaste avsnittet av Mattsson & Helin refererar Thomas Mattsson till något Lith har sagt på nyligen. Att det kanske vore lämpligt om Mittmedia fick ta del av public service-pengar för att göra det som Sveriges Radio gör idag: lokala nyheter i radio.

Det kan inte vara rätt väg att gå.

Även om det gör ont med förändring och även om det innebär att journalister blir av med jobbet så måste det enda långsiktigt hållbara bara att lokaltidningar lär sig stå på egna ben. Att göra bra journalistik som folk läser och är beredda att betala för på det ena eller andra sättet. Och då menar jag inte genom att upprätta betalväggar. För betalväggar är skit.

Vad är det som säger att lokaljournalistiken skulle försvinna helt ovanför Dalälven om Mittmedia lade ner?

Det vore tråkigt ja. Folk skulle bli av med jobbet och ha svårt att hitta ett annat. Men skulle det innebära att lokaljournalistiken försvann?
Jag tvivlar på det.

Thomas Mattsson verkar lite inne på det spåret. Att det är värt att sanktionerna stora räddningspaket för att behålla Mittmedia. Men jag håller mer med Jan Helin i det här fallet, som säger att "journalistiken finner ständigt nya vägar" och att "det finns mycket kreativitet där ute".

Om man tror på det, då kan det inte vara krisläge för journalistiken. Gamla mediehus tidigare affärsmodeller däremot hör klockan klämta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar