När mina lockar faller på söndag faller också min kraft?

I morgon är det en jävla skitlördag så då hinns ingenting men på söndag ska det ske. Jag har hittat en frisörsalong med söndagsöppet. Stället har till och med onlinebokning dygnet runt. Det är min stil. Nu ska barret bort. Man fick skriva en litet meddelande till frisören man valt och jag skrev så här:
"Jag har alldeles för långt hår, typ axellångt. Har fått ny tjänst som kräver ett lite proprare yttre. Jag jobbar som journalist och vill helt enkelt ha en journalistfrisyr. Jag tror du löser det."
Det är ett lysande upplägg för min hårexpedition. Det blir dessutom trevligt att få åka till Vasastan för att utföra den.

För övrigt är det här den tuffaste moppen.

Klipper mig och skaffar mig ett jobb

I morgon börjar jag jobba igen efter en lång tid som hemmapappa. Jag tillträder min första fasta tjänst som journalist någonsin. Jag tänker ta tillfället i akt att klippa mig. Visserligen kom jobbet först den här gången men jobb och att klippa sig passar ju som alla vet ihop. Grejen är bara den att jag hatar att gå till frisören. Det blir aldrig bra. Ändå känner jag att mitt ovårdade svall måste få smaka på stålet. Det måste tuktas helt enkelt. För att passa min nya roll som arbetande reporter lite bättre. 

Jag har en idé om hur klippningshelvetet ska bli lite roligare.

Jag ska gå in på lämplig frisörsalong (billig och drop in-vänlig) och be om en journalistfrisyr. 

- Hur vill du ha det? frågar frisören. 

- Jag vill ha en journalistfrisyr. Jag är journalist och jag vill att du klipper mig så att jag ser ut som en, ska jag svara. 

- Hur menar du att en sådan ser ut? frågar kanske frisören.

- Är det du eller jag som kan frisyrer här, kontrar jag då.

Hur resultatet än blir kommer det att passa mitt värv. Hur resultatet än blir kommer jag att ha en journalistfrisyr. 

MVH/AJ