Från Göteborg, via London till Los Angeles

För lite drygt tio år sedan var jag, Stoffe, Tom och Ricardo i London respektive Los Angeles för att försöka slå med vårt band Orange Drop Kid.
Namnet var lika värdelöst då som det är nu men det var Ricardo som bestämde och han hade hittat på det.
Det var märkliga tider. Jag hade nyligen blivit singel efter ett långt förhållande när jag och Stoffe plötsligt stod där på Picadilly Circus, heeeelt vilse och med 1 500 spänn på fickan.
Det ena ledde till det andra och inom ett par dagar hade vi båda jobb och bostad. Alla hjältar har tur som det heter.
Snart fick vi kontakt med en lattjo brasilianare och hans amerikanska kompis Tom och det som aldrig skulle ha någonting med musik att göra hade blivit just det.
Jag skulle vilje berätta allt här och nu men eftersom jag vet att storyn förtjänar en bättre behandling ska jag spara den för förädling. Någon gång ska jag skriva den som en bok. Som ett skönlitterärt försök. Som en nöjesroman för mitt yngre jag.
Jag hittade anteckningar från den gör tiden i somras. Jag visade dem för Johannes. Det är en uppvisning i patetiska formuleringar från en ung vuxen man som k ä n n e r.
Samtidigt finns något väldigt ärligt i de där dagboksanteckningarna. De är värda att fördjupa sig i.
Någon dag ska det ske.
Om inte annat bara för min egen skull.
@a_jennische
- Posted using BlogPress from my iPhone