Budgetdebatt i stadshuset – ett mer publikfientligt upplägg får man leta efter

Idag har jag som vissa av er vet bevakat budgetdebatten i Stockholms stadshus.

S, V, MP och Fi ska försvara sitt budgetförslag del för del och oppositionspartierna M, FP, KD, C samt SD ska racka ner på den del för del och komma med ett annat förslag.

Det hela tar två dagar!

Debatten håller på mellan klockan 10 och 22 måndag och tisdag.

Ett mer publikfientligt upplägg får man leta efter.

Trots att det är alla stockholmares angelägenhet är det hela utformat som en mycket intern och knölig tillställning. Dessutom krävs det ganska mycket förkunskaper för att som åhörare kunna förstå det som händer.

Två dagar mellan 10 och 22. Vem har tid att följa sådant?

I församlingen sitter 101 folkvalda politiker och bestämmer om allt från infrastrukturprojekt och skattesats till skolpeng och nya bostadsbyggen (cirka 40 miljarder kronor styr de över) men istället för att bringa klarhet kring olika argument orsakar dessa möten oftare ökad förvirring.

Jag har bevakat kommunfullmäktige i Stockholm regelbundet under de senaste tre åren och jag har bara blivit mer och mer skeptiskt inställd till hur allt är upplagt.

Budgetmötet, liksom övriga möten i kommunfullmäktige, är öppna och offentliga för att alla kommuninvånare ska kunna se hur det går till när viktiga beslut fattas av de politiker vi röstat fram.

Hur många brukar komma och lyssna? En handfull. Max. 
Hur många brukar titta på webb tv-sändningarna? 
Mellan 200 och 300 sist jag kollade.

Steg ett för att göra dessa möten till något värdefullt även utanför den formella världen borde vara att ha någon form av bifogad förklaring till varje ärende.

"Majoriteten i form av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ tänker besluta att bygga ett kvarter med tre hus där och där som ska innehålla x antal lägenheter varav hälften hyresrätter. 
Bygget beräknas kosta x antal miljoner kronor och om planeringen håller ska det vara klart april 2019.

Övriga partier tycker ogillar förslaget av lite olika anledningar. De främsta invändningarna är dessa:

Moderaternas viktigaste argument mot bygget är...

Folkpartiets viktade argument mot bygger är... "

Osv osv

Om det parades med ett tvång att faktiskt svara på varandras frågor under själva debatterna skulle tröttheten som kommer över under dessa möten vara betydligt lättare att hålla borta.

Idag fyller själva debatterna ingen större funktion än att politikerna får tillfälle att visa upp sin retoriska förmåga. För det är ju knappast så att det ena eller andra partiet byter åsikt under pågående debatt. Alla som läst förslagen till besluten i förväg vet hur det går.

Många gånger känns det som att ingen av de 101 närvarande politikerna ens tänker lite grann på att de först och främst borde tala till stockholmarna i allmänhet. Jag menar, det skulle ju gå att använda talartiden till att förklara för stockholmarna varför man gör som gör.

Dålig och intern teater är en formulering jag ofta går upp i huvudet när jag sitter där på pressläktaren. 
Så borde det inte vara. 
Ett möte i fullmäktige behöver inte vara detsamma som underhållning men att det ska vara lätt att ta till sig och förstå vad som beslutas och varför, det borde vara ett minimikrav.

Dessutom måste det gå att effektivisera dessa möten. För finns det någon som egentligen gillar att hålla på att älta samma saker om och om igen (med viss variation) mellan klockan 10 och 22 under två dagar i följd?

Jag är skeptisk.

------

Här är tre artiklar jag skrev under mötet idag. (Jag orkade bara lyssna mellan klockan 10 och 17).

Förändring och tiggeri – två ord som inledde budgetdebatten

Mer från budgetdebatten: extremism och vikingamuseum

Så vill partierna bygga alla nya bostäder