torsdag 18 juni 2015

Döda djur #torplife S05E06

En dag i djurens tecken. På ett dåligt sätt. Det började med att vi hittade en mus i en hink i köket. Den måste på något sätt ramlat ner i den efter att ha sprungit över den gamla vedspisen. Jag hörde den innan jag såg den. Krafs krafs krafs. Hopp hoppa hopp. Den var körd. Kanten var för hög. 

Jag backade. Trots en uppväxt i ett gammalt hus på landet (vilket betyder möss inomhus då och då) har jag aldrig vant mig vid de där små krypen. De är obehagliga. De ser söta ut på håll men på nära håll, bestar! De käkar allt helvete de kan hitta och skiter där de går = precis överallt. 

Ungarna däremot var hur coola som helst. De bara gick fram till hinken och böjde sig ner. 

"Ååå vad gullig".

Jag ville inte döda den (läs vågade inte) och det ville ju inte barnen heller så jag ett lock på hinken och så bestämde vi att den skulle få springa iväg på andra sidan stora vägen (då kanske den skulle råka bli överkörd tänkte jag). 

Sagt och gjort. Vi släppte ut den och gick hem och käkade frukost. 

Och vad såg vi utmed husgrunden när vi satt där och åt? En musjävel! Exakt likadan som den vi släppt ut en halv kilometer bort! 

Jag gick och hämtade luftgeväret men det var ett fåfängt försök. Den var borta innan jag hunnit ladda. 

Jag förklarade där och då krig mot den lille gynnaren. Say hello to my little friend musfälla, liksom. Problemet är bara att nya fällor går att handla först imorgon. Det låg tyvärr inga och skräpade längst in i städskåpet, vilket jag hade för mig. 

Det var synd. För det hann bli värre. Fast en musfälla hade inte hjälp den här gången. Det var när jag skulle städa hallen som nästa rendez vous inträffade. Jag skulle sopa trappan upp på vinden och vad låg där vid tröskeln? En mus! Samma utseende igen! Lika brun och trubbig fast mycket mindre levande. Stendöd snarare. Så död att larver börjat äta i den. Fifan vad äcklig den var. Så äcklig att jag glömde bort att ta bild på den. 

Jag bet ihop, hämtade en spade och kastade iväg den långt utanför tomten. Ungarna brydde sig inte den här gången heller. De tyckte den här var gullig också, ända tills de såg maskarna. Uäh! Jag blir äcklad bara jag tänker på det. Fast jag har varit med om värre. En död grävling på dass till exempel.

Well well country life är ett äventyr. 

Imorgon blir det födelsedagsfirarande. Alla möss är inbjudna. Inte. 

PS Det finns grillar och det finns grillar. Grannen Tord har den sjukaste hel jag sett. Helt fantastisk. Ett tåg! Ds

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar