Inlägg
Jag är hemma för #vab även i dag. Jag dammsuger. När jag kommer till hallen upprepar sig varje gång en liten scen inuti mig som gör mig både upprymd och irriterad. Bakom kläderna, i hörnet, står stort papprör. Det har stått där i snart fem år. Jag fick det i 30-årspresent. Det innehöll från början ett konstverk som min gode vän Johannes gjort. Det var en av de absolut finaste gåvor jag någonsin fått. Konstverket sitter på väggen men det där röret förblir stående i hörnet. Det fyller ingen som helst funktion och varje gång jag upptäcker det vid dammsugning blir jag först irriterad. "Varför i helvete bär jag aldrig ner det i förrådet!?" tänker jag.
Går jag ner med det sedan?
Nej, självklart inte.
Det står tryggt kvar. Det kanske ändå fyller en funktion. För varje utbrott övergår snabbt i en glad minnesbild av när jag fick presenten och när jag blev överraskningsfirad av alla vänner. Det påminner mig helt enkelt om en bra och annorlunda tid i livet. Det konstiga är att konstverket - som jag verkligen älskar att titta på - inte gör det på samma sätt.
Röret får stå kvar ett tag till. Det är rätt trevligt att bli fem år yngre och barnfri varje gång jag städar golvet i hallen.
@a_j
Det här var mitt andra inlägg i #blogg100
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar