Inlägg
Jag läser med intresse Björn af Kleens reportage om Alice Bah Kunke i DN Lördag.
Det är en utlämnande text om i första hand personen Alice Bah Kunke. Hon är föredömligt frispråkig och använder det slarviga språk som de flesta av oss gör när vi är privata. Hon pratar om att af Kleen får "olla" sin egen mobiltelefon och att det hade varit opassande om han låtit de chokladsmulor som hamnat i skrevet efter ett mellanmål, vara kvar på snoppen.
Vad det är som gjort Bah Kunke till miljöpartist ägnas mindre uppmärksamhet. Af Kleen försöker men han kommer inte så långt. Det är svårt att förstå vad hon egentligen har för politiska åsikter.
Tydligast blir hennes politiska vision när det handlar om att förändra urvalet av personer på maktpositioner. Hon vill ha andra än de män som brukar förekomma.
Det är en utlämnande text om i första hand personen Alice Bah Kunke. Hon är föredömligt frispråkig och använder det slarviga språk som de flesta av oss gör när vi är privata. Hon pratar om att af Kleen får "olla" sin egen mobiltelefon och att det hade varit opassande om han låtit de chokladsmulor som hamnat i skrevet efter ett mellanmål, vara kvar på snoppen.
Vad det är som gjort Bah Kunke till miljöpartist ägnas mindre uppmärksamhet. Af Kleen försöker men han kommer inte så långt. Det är svårt att förstå vad hon egentligen har för politiska åsikter.
Tydligt är också att hon älskar att vara där hon är. Hon säger att hon inte vill stå i rampljuset, men det är klart att hon vill. Vem vet, hon kanske lyckas uträtta stordåd under tiden.
#
På kvällen går jag och ser Birdman.
Sevärd.
Michael Keaton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar