Tom är han till höger. Så jävla mycket amerikan. Foto: Ida Larsten
Jag har varit i Boston men aldrig i New York. Jag var i Massachusetts huvudstad för drygt tio år sedan som ett första stopp på en längre resa till Los Angeles. Jag bodde hos Tom, trummisen i vårt band, i några dagar och sedan flög vi västerut tillsammans. Tanken var att vi skulle stanna i änglastaden och bli rockmusiker på heltid. Det sket sig big time (vilket är värt en egen historia). Mellanlandningen i Boston har hur som helst gjort att jag gillar den staden.
Dennis Lehane är en annan anledning. Det bästa inslaget i hans böcker är beskrivningarna av Boston.
Den tredje skaffade jag mig nyligen. Jag bestämde mig av någon outgrundlig anledning för att börja intressera mig för NHL och får numera pushnotiser i telefonen när Boston Bruins gör mål. Intresset stannar vid typ det men ändå. Någon dag kanske jag får för mig att se en match.
Det bästa skulle ju vara att se den live på plats. Då skulle jag kunna hälsa på Tom i samma veva och gå och klippa mig. Tom blev frisör efter trumfadäsen och ska vara duktig vad jag vet.
Det vore ju något. Åka till USA för att gå på hockey och klippa sig. I Boston.
Jag gillar det upplägget.
PS. Bostongurka. DS.
PS 2. Är det godaste som finns typ DS 2.
@a_jennische
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar